IP/09/1187 Bryssel den 24 juli 2009  72 % av EU-medborgarna har höga förväntningar på att EU ska lindra arbetslösheten  En ny undersökning som publiceras i dag visar att 61 % av EU-medborgarna tror att den ekonomiska krisen kan få ytterligare konsekvenser för jobben. En tredjedel är mycket oroade över att bli arbetslösa under krisen. Samtidigt anser 72 % att EU kan bidra positivt till att skapa nya arbetstillfällen och bekämpa arbetslösheten. En tredjedel känner också till Europeiska socialfonden, som är EU:s viktigaste redskap för att investera i arbetstagarna och hålla dem i arbete.  – Undersökningsresultaten förvånar mig inte, säger Vladimír Špidla, EU-kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. EU-medborgarna är begripligt nog oroade över krisens konsekvenser för deras jobb och familjer. Det är därför EU-åtgärder vidtogs redan i början av krisen för att begränsa effekterna på sysselsättningen. Vi har nyligen infört mikrokrediter för människor som vill starta egen verksamhet, gett möjlighet till finansiering till 100 % från ESF under de kommande två åren för fortbildning av arbetstagarna och har uppmanat medlemsstaterna att ställa fem miljoner lärlingsplatser till förfogande för ungdomar som slutar skolan. Dessa åtgärder kommer att hjälpa till att hålla EU-medborgarna i arbete och hjälpa dem tillbaka till arbetsmarknaden när de blir arbetslösa, tillägger Vladimír Špidla.   52 % av EU-medborgarna anser att EU:s roll när det gäller sysselsättning är positiv, och denna andel är betydligt högre när det gäller specifika frågor. 78 % anser att EU fyller en viktig funktion för att förbättra tillgången till allmän och yrkesinriktad utbildning, 76 % för att främja jämställdhet, 73 % för att motverka andra former av diskriminering och 72 % för att skapa nya sysselsättningsmöjligheter och bekämpa arbetslöshet.  Enligt undersökningsresultaten har ca 3,5 % av de EU-medborgare som har ett arbete personligen fått känna av den ekonomiska krisen i form av förlorade jobb, 24 % har en kollega som har blivit arbetslös och 36 % har någon vän eller familjemedlem som förlorat sitt jobb. De länder som har drabbats hårdast är Lettland, Litauen, Spanien och Irland, medan människor i Luxemburg, Grekland och Nederländerna i mindre utsträckning har blivit arbetslösa.  En tredjedel av EU-medborgarna i arbete (32 %) säger sig vara mycket oroade över att de kan förlora jobbet i framtiden och en ännu större andel oroas över att deras partner (38 %) eller barn (47 %) kan bli arbetslösa. Graden av oro är starkt kopplad till hur många förlorade arbetstillfällen det har rapporterats om. Människor i länder där flest arbetstillfällen gått förlorade är också de som är mest oroade över framtida inskränkningar.   Oron över arbetslösheten förklaras och förstärks av det faktum att åtminstone sex av tio EU-medborgare tror att den värsta ekonomiska krisen ännu inte har kommit. Bara 28 % tror att toppen är nådd, varav den största andelen i de baltiska länderna (82 % i Lettland, 76 % i Estland och 74 % i Litauen tror att de värsta konsekvenserna ännu inte har märkts). I länder som har infört allmänna strategier som förenar flexibilitet med trygghet är framtidstron högre: 45 % av svenskarna och 36 % av danskarna tror att de n värsta krisen redan är förbi.  Om de blir tvungna att hitta ett nytt jobb skulle de flesta som svarade välja samma typ av arbete på samma ort, eller alternativt vidga sitt jobbsökande till en annan ort, vilket visar att människor hellre flyttar än byter yrke. Omkring en av fyra arbetslösa säger att de tar vilket jobb som helst, vilket inte är någon större förändring sedan 2006. Majoriteten av EU-medborgarna anser i dessa tider att arbetslivserfarenhet och utbildning är de två viktigaste aspekterna för att enkelt hitta ett nytt jobb, tätt följt av anpassbarhet.  En tredjedel av EU-medborgarna (33 %) känner till Europeiska socialfonden (ESF), som är EU:s viktigaste redskap för stöd till dem som kan bli arbetslösa på grund av krisen. ESF är bäst känd i Slovakien (59 %), Portugal (58 %) och Spanien (53 %) och minst i Danmark (17 %). En tredjedel av de tillfrågade ansåg att ESF-budgeten på omkring 10 % av EU-budgeten är för liten och bara 5 % ansåg att den var för stor.   Rapporten, en sammanfattning och 27 enskilda länderprofiler finns nu tillgängliga.  Mer information Special Eurobarometer 316: European employment and social policy    http://ec.europa.eu/public_opinion/index_en.htm    Europeiska kommissionens webbplats om den ekonomiska krisens sociala konsekvenser:    http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=736