IP/09/1803  Bryssel den 23 november 2009 Arbetsmarknaden i EU hårt drabbad av krisen, men mer robust än väntat  Den aktuella krisen slår hårt mot arbetsmarknaden i EU, och större delen av sysselsättningstillväxten sedan år 2000 omintetgörs – detta enligt 2009 års sysselsättningsrapport som offentliggörs idag. Män, ungdomar, lågutbildade och visstidsanställda har drabbats hårdast av sysselsättningsbortfallet. Mer än 4 miljoner jobb har gått förlorade i EU sedan krisen började, även om effekterna har mildrats något genom arbetstidsförkortning och andra åtgärder. Sådana insatser på kort sikt är viktiga men de är inte i sig tillräckliga för att EU ska kunna ta sig ur krisen. Sysselsättningspolitiken måste inriktas på förberedelser inför övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.  – Denna rapport visar hur viktigt det är att förena de omedelbara krisåtgärderna med mer långsiktiga strukturreformer, säger Vladimír Špidla, kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Reformerna är nödvändiga för att den europeiska ekonomin och arbetsmarknaden ska komma ut ur krisen väl rustade för framtida utmaningar, särskilt för övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.  Med tanke på denna utmaning görs i 21:e rapporten om sysselsättningen i Europa en ingående analys av två viktiga frågor för EU:s arbetsmarknadspolitik i framtiden : övergångar till, från och mellan jobb samt klimatförändringarnas konsekvenser för arbetsmarknaden.  Arbetsmarknaden i EU är mer dynamisk än många tror, men långtidsarbetslösheten är fortfarande ett allvarligt hot  Dynamiken har varit stor på de europeiska arbetsmarknaderna under de senaste åren – varje år byter omkring 22 % av européerna jobb. Det gäller inte bara de länder som brukar anses ha ”flexibla” arbetsmarknader (till exempel Storbritannien och Danmark) utan alla medlemsstater, även om siffrorna varierar från 14 % i Grekland och 16 % i Sverige till över 25 % i Storbritannien, Finland, Spanien och Danmark. Detta verkar ingå i ett större mönster där allt fler icke förvärvsarbetande och arbetslösa fått arbete i EU sedan slutet av 1990-talet, vilket tyder på att arbetsmarknadens struktur förbättras väsentligt Alla arbetstagare har dock inte gynnats i lika hög grad av denna positiva utveckling. Antalet långtidsarbetslösa har visserligen minskat sedan 1990-talet, men det är fortfarande ett allvarligt problem. Under de senaste åren har nära 45 % av alla arbetslöshetsperioder varat längre än ett år i EU, jämfört med bara ca 10 % i USA. Behovet av åtgärder på detta område har ökat ytterligare sedan krisen började. Åtgärder som syftar till att stödja arbetstagarnas övergångar på arbetsmarknaden i linje med principerna för flexibla och trygga arbetsmarknader är nödvändiga för att få ned långtidsarbetslösheten och bevara anställbarheten.  Åtgärder för låga utsläpp kommer att förändra sysselsättnings ­strukturen i EU  EU:s övergång till en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp kommer att bli en viktig drivkraft ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Även om nettoökningen av antalet jobb inte blir särskilt stor totalt sett (eftersom nya ” gröna ” jobb tillkommer, dagens jobb blir mer miljövänliga och andra jobb försvinner helt ) kommer de bakomliggande strukturförändringarna att innebära en omfördelning av vissa arbetstagare mellan olika sektorer och kompetenstyper.  Klimatförändringarna och klimatarbetet kommer därför att i hög grad påverka den framtida efterfrågan på kompetens. Den nya kompetens som behövs i en ekonomi med låga koldioxidutsläpp kommer åtminstone till en början att gynna högutbildade arbetstagare. I takt med att ny teknik tas i bruk på marknaden bör det dock även finnas utrymme för arbetstagare med lägre kvalifikationer i de nya jobben, förutsatt att de får lämplig utbildning. De viktigaste inslagen i en politik för att underlätta övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp är därför fokus på kompetens – för att underlätta övergångar till nya jobb och förebygga kompetensbrist – och en adekvat social dialog.   Rapporten om sysselsättningen i Europa är analy sunderlaget för den gemensamma sysselsättningsrapporten, som kommissionen kommer att lägga fram förslag till den 9 december. Den gemensamma sysselsättningsrapporten är analysdelen på sysselsättningsområdet i EU:s sysselsättnings- och tillväxtstrategi.     MEMO/09/514     Rapporten om sysselsättningen i Europa 2009:    http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=119&langId=en    Prenumerera gratis på Europeiska kommissionens nyhetsbrev om sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter:   http://ec.europa.eu/social/e-newsletter