IP/09/ 1841  Bryssel den 30 november 2009 Simuleringsteknik kan hjälpa till att förhindra framtida finanskriser  Hur ska den ekonomiska politiken se ut 2020 när en fjärdedel av alla invånare i EU är över 65 år? Kan man använda ekonomiska teorier för att på ett bättre sätt förutse hur bankerna kommer att reagera på kreditkriser i framtiden och hur ekonomin som helhet kommer att påverkas? Hur kommer ekonomin att fungera när krympande naturresurser gör det svårare att tillgodose vårt energibehov? EU-kommissionen presenterar i dag banbrytande forskning som kan hjälpa ekonomerna att svara på frågor som dessa genom att använda simuleringsprogramvara. Programvaran har tagits fram inom ett forskningsprojekt (kostnad 2,5 miljoner euro) med stöd från EU som har avslutats i dag med lyckat resultat. Här tillämpas samma simuleringsteknik som man använder för datorgenererade bilder i filmer. Prognoser kan tas fram för hur stora grupper av olika ekonomiska aktörer interagerar, t.ex. hushåll och företag, banker och låntagare eller arbetsgivare och arbetssökande som handlar och konkurrerar som människor i verkligheten. Genom att ge varje simulerad aktör ett individuellt och realistiskt beteende- och interaktionsmönster som visar hur marknaderna kommer att utvecklas kan man i dessa simuleringar i stor skala på ett bättre sätt testa nya politiska åtgärder hantering av framtida samhälleliga utmaningar.  – Denna förstklassiga europeiska forskning kan hjälpa oss att göra nationalekonomiska prognoser med hjälp av superdatorer i stället för med papper och penna, säger Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för frågor som rör informationssamhället och medierna. Resultaten av detta forskningsprojekt kommer att fungera som komplement till traditionell statistik och ekonomiska antaganden om hur ekonomiska aktörer reagerar genom att man kan testa politikens effekter på människor samtidigt som politiken fortfarande håller på att utformas.  Jag förväntar mig att statliga forskare och nationella forskningsinstitut nu agerar snabbt så att det här verktyget kan användas av beslutsfattare så snart som möjligt.  Denna simuleringsteknik, som utvecklats genom forskning med stöd från EU, använder sig av datorbaserade experiment för att analysera förhållandet mellan stora grupper av olika ekonomiska aktörer på många med varandra sammanhängande marknader. Det är första gången som denna teknik tillämpas i så stor skala med hjälp av kraftfulla databeräkningar. Beroende på vilka penningpolitiska, finanspolitiska eller innovationsfrämjande åtgärder som vidtas kommer varje simulerat hushåll (eller företag eller bank) att fatta olika beslut, t.ex. när det gäller huruvida man ska stanna kvar på sitt arbete eller söka ett nytt och hur stor del av lönen man sparar, spenderar eller investerar. Detta innebär att effekterna av en politik på en marknad vid en bestämd tidpunkt inte längre utvärderas isolerat från andra faktorer.  Med de traditionella ekonomiska teorierna kunde man inte förutse i vilken omfattning kreditbubblan skulle drabba världsekonomin. Den nya programvaran visar hur banker reagerar på olika sätt genom att en lång rad olika faktorer beaktas, t.ex. hur stora kapitalreserver banken måste ha i förhållande till sina investeringar, bankspararnas mönster för konsumtion, investeringar och sparande samt psykologiska faktorer som marknadsförtroende. Det kan då ge politiker – som vill veta hur finans- och penningpolitiska reformer kommer att påverka bankerna och deras kunder – en bättre förvarning om hur en finanskris kommer att drabba realekonomin. Programvaran kan också simulera samma scenario med en äldre befolkning så att man bättre kan planera för ett samhälle med fler äldre eller med begränsad energiförsörjning.  Programvaran är utvecklad för att köras i superdatorer som kan göra omfattande simuleringar, men den är också tillgänglig för vanliga persondatorer som är anslutna till sådana superdatorer, och den kan användas av ekonomer och politiker som inte har några kunskaper om dataprogrammering. Genom att sammanföra hundratusentals små simulerade handlingar och reaktioner i hela ekonomin kan programvaran ge politikerna en bättre bild av hur deras politik påverkar människors liv och arbete. Det treåriga projektet har genomförts av ekonomer och dataloger från åtta universitet (i Italien, Frankrike, Tyskland, Turkiet och Storbritannien) som har fått finansiering från EU-kommissionens budget för teknikforskning. Bakgrund  Forskningsprojektet avslutades i dag och har resulterat i en programvaruplattform för ekonomisk simulering kallad   EURACE   som körs med hjälp av en simuleringsteknik som kallas   FLAME    (Flexible Large-scale Agent Modelling Environment) . Projektet har fått 2,1 miljoner euro från kommissionens övergripande forskningsprogram (  sjätte ramprogrammet  2001–2006) och inleddes 2006. Det har varit en del av kommissionens initiativ för att främja högriskforskning om   framtidens informationsteknik   (  IP/09/608  ).  Kommissionen uppmanade nyligen EU-länderna att öka sina investeringar i högriskforskning för att komma ikapp USA, Kina och Japan. Kommissionen kommer att föregå med gott exempel och öka sitt årliga finansieringsbidrag på för närvarande 100 miljoner euro med 70 % fram till 2013 (  IP/09/397  ).  Mer information om detta projekt och EU-stödd högriskforskning om teknik finns på följande adress:     http://ec.europa.eu/information_society/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=5433    Annex Researchers participating in EURACE project            Country   Project coordinator   Organisation   Profession   Contact details     France   Christophe Deissenberg      Université de la Méditerranée      Economist     christophe.deissenberg@univmed.fr   + 33 4 4293 5985     Germany   Herbert Dawid      University of Bielefeld      Economist     hdawid@wiwi.uni-bielefeld.de   +49 521 106484     Italy   Silvano Cincotti      University of Genoa      Economist     silvano.cincotti@unige.it   +39 010 353 2080     Italy   Michele Marches      Università degli Studi di Cagliari      Computer Scientist      michele@diee.unica.it     +39 070 6755757      Italy   Mauro Gallegati      Università Politecnica delle Marche      Economist     mauro.gallegati@univpm.it   +39 071 220 7088     Turkey   Kaan Erkan      TUBITAK National Research Institute of Electronics and Cryptology      Computer Scientist     kaan.erkan@uekae.tubitak.gov.tr   +90 262 6481402     UK   Mike Holcombe    University of   Sheffield     Computer Scientist     m.holcombe@dcs.shef.ac.uk   +44 1142221802     UK   Christopher Greenough      Science and Technology Facilities Council      Computer Scientist     christopher.greenough@stfc.ac.uk   +44 1235 445307