IP/09/510
Bryssel den 31 mars 2009Miljö: EU firar fågeldirektivets
30-årsjubileumEU:s första naturvårdslag,
fågeldirektivet, firar sin 30-årsdag den 2 april. Denna lagstiftning
är en av de största bedrifterna inom europeisk miljöpolitik, och
den är central inom EU:s strategi för att hejda förlusten av
biologisk mångfald. Fågeldirektivet har spelat en viktig roll när
det gäller att vända den negativa utvecklingen för några av
Europas mest hotade fågelarter, i synnerhet genom de särskilda
skyddsområdena. Tack vare att EU, nationella regeringar, naturvårdare
och frivilliga har vidtagit riktade åtgärder för att
genomföra direktivet har många fågelarter nu en ljusare framtid.
Exempel på detta är skedstork (Platalea leucorodia), havsörn
(Haliaeetus albicilla) och spansk kejsarörn (Aquila adalberti). I dag
finns det nästan 5 000 särskilda skyddsområden som
täcker över 10 % av EU:s yta, och som utgör en integrerad
del i det ekologiska nätverket Natura 2000. Fågeldirektivet är
ett utmärkt exempel på delat ansvar och samarbete mellan EU:s 27
medlemsstater.
Kommissionens ledamot med ansvar för miljöfrågor, Stavros
Dimas, säger: ”Fågeldirektivet är en av de stora
framgångarna inom EU:s miljöpolitik. Det är ett praktiskt uttryck
för vårt engagemang för ett globalt bevarande av den biologiska
mångfalden. Fåglarna är inte bara en vacker och ovärderlig
del av vårt naturarv – de är också viktiga indikatorer
för hur miljön mår. De höga standarderna i direktivet har
varit till stor nytta för Europas vilda fåglar, men det finns
fortfarande stora utmaningar som måste åtgärdas för att
säkerställa livskraftiga fågelpopulationer på lång
sikt. Fågeldirektivet är lika relevant i dag som för 30 år
sedan, och det kommer att spela en viktig roll i EU:s politik för biologisk
mångfald under många år framöver.”
Fågeldirektivet – en framgångssaga
Efter trettio år är fågeldirektivet fortfarande den viktigaste
EU-rättsakten för skydd av Europas fåglar. Det är också
ett av EU:s mest framgångsrika miljöpolitikinitiativ.
En studie som publicerades i tidskriften Science har bekräftat
att direktivet i betydande utsträckning har bidragit till att hejda den
negativa utvecklingen för några av Europas mest hotade
fågelarter. Levnadsvillkoren för fåglar såsom madeirapetrell
(Pterodroma madeira), krushuvad pelikan (Pelecanus crispus) och
dvärgskarv (Phalacrocorax pygmaeus) har i hög grad
förbättrats på grund av de särskilda skyddsområdena.
Ett nätverk med nästan 5 000 särskilda skyddsområden
täcker mer än 10 % av Europas yta samt stora kustområden.Fågeldirektivet är ett utmärkt exempel på
framgångsrikt internationellt samarbete. När det antogs 1979 hade EU
bara nio medlemsstater. I dag har samarbetet utökats till hela den
utvidgade unionen med särskilda skyddsområden i alla 27 länder.
Samma bestämmelser om fågelskydd gäller i hela EU. Kommissionen
ser noggrant till att dessa genomförs, och drar vid behov medlemsstaterna
inför rätta. 
I fågeldirektivet erkänns vikten av att mänsklig verksamhet
såsom jakt, fiske och lantbruk kan samexistera med naturen. En stor del av
de land- och vattenområden som ingår i nätverket Natura 2000
kommer troligen att fortsätta att vara privatägda, och man betonar att
framtida förvaltning ska vara hållbar, både ekologiskt och
ekonomiskt.
Framtida utmaningar
Trots dessa framsteg finns det fortfarande risker för EU:s rika
mångfald med över 500 vilda fågelarter. Enligt de senaste
vetenskapliga undersökningarna är 43 % av Europas fågelarter
hotade eller minskar kraftigt. Detta utgör en stor utmaning i arbetet med
att komplettera Natura 2000-nätverket, bland annat med havsområden.Det finns också ett behov av starkare skydd för vanliga fåglar
som är beroende av landsbygd. En förändrad jordbrukspolitik har
lett till en oroande minskning av fåglarna i odlingslandskapet –
antalet fåglar har minskat med cirka 50 % sedan 1980. Även om
populationerna nu håller på att stabiliseras behövs mer arbete
för att bättre integrera fågelskyddskraven i jordbrukspolitiken
och andra politikområden för att återställa viktiga arter
såsom småtrapp (Tetrax tetrax) och kornknarr (Crex
crex). 
De vilda fåglarnas hälsa är ett tecken på de problem som
den biologiska mångfalden står inför, såsom
klimatförändringarna. Det finns redan belägg för att vissa
fågelpopulationers utbredning har ändrats. Att ge tillräckligt
utrymme för naturen och att anpassa fågelskyddet till ett
föränderligt klimat är därför en viktig utmaning
för framtiden.
Fågeldirektivet hjälper även till att uppfylla EU:s
internationella engagemang för flyttfåglar. Eftersom många arter
tillbringar delar av sina liv utanför Europa krävs det att man
samarbetar med andra länder längs fåglarnas flyttningsvägar
för att ge det skydd som krävs för att bibehålla friska
fågelpopulationer.
Bakgrund
Fågeldirektivet antogs som svar på en ökande oro över
minskningarna av Europas vilda fågelpopulationer på grund av
föroreningar, förluster av livsmiljöer och ohållbara
verksamheter. Det var även ett erkännande av att vilda fåglar,
som ofta är flyttfåglar, är medlemsstaternas gemensamma arv och
att ett internationellt samarbete krävs för att bevara dem. 
Närmare upplysningar finns på 
http://ec.europa.eu/environment/nature/legislation/birdsdirective/index_en.htm