IP/09/718 Bryssel den 7 maj 2009EU-länderna överens om åtgärder mot den ökande arbetslösheten vid toppmöte om sysselsättningEU-länderna höll idag ett särskilt toppmöte i Prag om finanskrisens effekter på sysselsättningen och vad man ska göra åt dem. De tjeckiska, svenska och spanska regeringarna (trojkan, d.v.s. avgående, tillträdande och nästkommande EU-ordförande), EU-kommissionen, arbetsgivarna och fackföreningarna bidrog alla med sina bästa idéer om hur man ska kunna bevara sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen. Vid mötet kom man fram till tio åtgärder för att uppnå detta. Kommissionen kommer att utgå från diskussionerna vid toppmötet när den formulerar sitt bidrag till Europeiska rådets möte den 18–19 juni. – Dagens toppmöte om sysselsättning är ett viktigt steg på vägen mot fler och bättre samordnade åtgärder för sysselsättningen. Vi kan inte hindra att krisen skapar arbetslöshet. Men om vi agerar nu kan vi se till att färre arbetstillfällen försvinner, och hjälpa miljontals människor att hitta nya och bättre jobb. Det innebär också att vi bereder väg för en återhämtning på längre sikt. EU:s sysselsättningsåtgärder varken börjar eller slutar med dagens toppmöte. Men mötet är ett sätt att sända en signal om att sysselsättningen är EU:s viktigaste mål. Jag uppmanar alla medlemsstaterna att samarbeta för att snabbt öka sysselsättningsåtgärderna, säger kommissionens ordförande José Manuel Barroso. – I den här krisen prioriterar vi människorna högst – att de ska kunna behålla sina jobb eller hitta nya jobb så fort som möjligt. Vi måste använda all medel som står till buds för att begränsa krisens effekter på den reala ekonomin, särskilt för människorna och deras försörjning, säger Vladimír Špidla, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning. – Toppmötet har varit ett viktigt led i processen att avgöra hur vi bäst ska hantera arbetslösheten och skapa nya jobb. Vår strategi måste bygga på en stark social dialog, vi måste agera tillsammans och skapa synergieffekter mellan den sociala och den ekonomiska politiken. Det är inte fråga om att kompromissa mellan grundläggande sociala värderingar och en konkurrenskraftig inre marknad, fortsätter Vladimír Špidla. Vid toppmötet fanns en bred enighet bland deltagarna om hur man ska gå vidare. I de huvudbudskap man kom överens om betonas att sysselsättningsåtgärderna måste bygga på vissa principer och syfta till att bevara sysselsättningen och skapa nya arbetstillfällen, öka tillträdet till arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, och höja kompetensen, åstadkomma en bättre matchning med arbetsmarknadens behov samt främja rörligheten. Tio konkreta åtgärder föreslogs. De inriktar sig både på kortsiktiga och långsiktiga problem, och ska genomföras i medlemsstaterna och på EU-nivå tillsammans med arbetsmarknadens parter.1. Behålla så många människor som möjligt i arbete, genom en tillfällig anpassning av arbetstiden och omskolning och med offentlig finansiering (även från Europeiska socialfonden). 2. Stimulera företagande och nya arbetstillfällen, t.ex. genom att sänka lönebikostnaderna och genom flexicurity. 3. Effektivisera de nationella arbetsförmedlingarna, genom att låta dem anordna intensiv rådgivning, utbildning och jobbsökning under de första veckornas arbetslöshet, särskilt för arbetslösa ungdomar. 4. Skapa betydligt fler lärlings- och praktikplatser av hög kvalitet under 2009. 5. Främja mer integrerade arbetsmarknader genom att säkerställa att det finns arbetsincitament, en aktiv arbetsmarknadspolitik och moderna sociala trygghetssystem som också leder till en bättre integrering av missgynnade grupper, inklusive funktionshindrade, lågutbildade och invandrare. 6. Höja kompetensen på alla nivåer genom livslångt lärande, och särskilt ge alla som slutar skolan nödvändig kompetens för att få arbete. 7. Använda sig av arbetskraftens rörlighet för att matcha utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden på bästa sätt. 8. Kartlägga sysselsättningsmöjligheter och kompetenskraven, samt förbättra prognoserna om kompetensbehov för att anpassa utbudet av utbildning på bästa möjliga sätt. 9. Bistå arbetslösa och ungdomar som vill starta eget, t.ex. genom att tillhandahålla företagarutbildning och startkapital, eller genom att sänka eller avskaffa skatterna för nystartade företag. 10. Förutse och hantera omstruktureringar genom ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis.Vid toppmötet diskuterades också hur åtgärder i medlemsstaterna och på EU-nivå kan samverka på bästa sätt, och hur man bäst utnyttjar EU:s instrument och resurser, t.ex. Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Bestämmelserna rörande båda fonderna har nyligen ändrats, för att de ska fungera så effektivt som möjligt i kristider. Inför toppmötet hade EU-kommissionen anordnat seminarier med de tre ordförandeländerna (den 15 april i Madrid, den 20 april i Stockholm och den 27 april i Prag). Dessutom hölls en särskild debatt i Europaparlamentet i Bryssel den 5 maj. Genom denna samrådsprocess fick ett mycket brett spektrum av intressenter möjlighet att framföra sina åsikter: arbetsmarknadens parter på alla nivåer samt företrädare från olika EU-institutioner, medlemsstaterna, offentliga arbetsförmedlingar, universitet och högskolor och det civila samhället. Mer information Huvudbudskapen från sysselsättningstoppmötet http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=88&langId=en&eventsId=173&furtherEvents=yesConsolidated report from the preparatory workshops http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=2623&langId=enMEMO/09/223 om sysselsättningstoppmötet José Manuel Barrosos webbplats om finanskrisen http://ec.europa.eu/commission_barroso/president/focus/credit_crunch/index_en.htmVladimír Špidla och GD Sysselsättning har en webbplats om de sociala följderna av krisen http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=736Videoklipp I-061271 Konjunkturnedgången: sysselsättning IP/09/703: På väg mot återhämtning: Sammanhållningspolitiken kommer att hjälpa Europa ut ur krisen, säger Danuta Hübner och Vladimír Špidla, kommissionsledamöter Memo/09/221: Översyn av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter