IP/09/ 1816   Bryssel den 25 november 2009  Utbildnings reformerna i EU: mycket har gjorts men mycket återstår att göra   Trots en allmän förbättring av utbildningsresultaten i EU går framstegen alltför långsamt, vilket innebär att merparten av målen för reformerna som fastställdes för 2010 inte kommer att uppnås. Den ekonomiska nedgången gör att reformer av och kontinuerliga riktade investeringar i utbildningssystemen blir desto mer angelägna för att man ska kunna möta de viktigaste ekonomiska och sociala utmaningarna. Detta är de huvudskaliga slutsatserna från två rapporter om framstegen i utbildningsreformerna och det europeiska samarbetet som Europeiska kommissionen lägger fram idag.  - Utbildningsreformerna i EU har kommit långt, men vi får inte tappa takten nu. I synnerhet behöver vi flera och bättre investeringar i utbildning så att européerna är bättre förberedda för arbetsmarknaden, och vi måste bli bättre på långsiktig innovation, säger Maroš Šefčovič, Europeiska kommissionens ledamot med ansvar för utbildning, kultur och ungdomsfrågor .  1. Kommissionens lägesrapport om framstegen mot Lissabon-målen inom utbildning: indikatorer och riktmärken 2009   I denna årliga rapport granskas medlemsstaternas framsteg mot fem väsentliga riktmärken  inom utbildning för 2010.    Även om framsteg har gjorts kommer fyra av de fem riktmärkena för 2010 sannolikt inte att uppnås. Endast riktmärket om att höja antalet utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik har uppnåtts. Tre riktmärken uppnåddes inte trots vissa framsteg, nämligen vuxnas deltagande i livslångt lärande, minskningen av andelen elever som lämnar skolan i förtid, och ett större antal unga människor som avslutar gymnasiet. För ett riktmärke, nämligen läskunnigheten hos 15-åringar, har läget till och med försämrats sedan 2000.    Positiva trender som konstateras är att antalet mycket unga barn som deltar i utbildning har ökat, vilket även gäller för deltagandet i grundläggande utbildning och för utbildningsnivån hos EU-medborgarna i allmänhet. Antalet vuxna i arbetsför ålder (25 till 64 år) med låg utbildningsnivå har sjunkit med mer än en miljon per år sedan 2000. Icke desto mindre utgör de fortfarande 77 miljoner vuxna, eller nästan 30 % i hela EU.    Andra områden där framsteg har gjorts inbegriper språkinlärning i skolor och rörlighet för deltagare i eftergymnasial utbildning som har ökat med mer än 50 % sedan 2000.    2. Utkastet till 2010 års gemensamma rapport om genomförandet av arbetsprogrammet "Utbildning 2010"  I denna rapport , som sammanställs vartannat år med ledning av nationella bidrag och som antas gemensamts av rådet (utbildning) och kommissionen, bedöms de övergripande framstegen, samtidigt som man fastställer prioriteringarna för det framtida utbildningssamarbetet. Rapporten fokuserar den här gången på tillhandahållandet av nyckelkompetenser på alla utbildningsnivåer. Bland de viktigaste slutsatserna finns följande:    Många länder använder sig av den europeiska ramen för nyckelkompetenser som referens för skolreformen. Även om man har gjort goda framsteg i anpassningen av läroplanerna återstår fortfarande mycket arbete inom lärarnas kompetensutveckling, uppdatering av bedömningsmetoder och nya sätt att organisera lärandet. Framför allt är det viktigt att alla inlärare får ta del av innovativa metoder, inbegripet de mindre gynnade eleverna och deltagare i yrkes-, vuxen- och högskoleutbildning    Bland andra utmaningar återfinns att genomföra livslångt lärande, öka rörlighet, göra utbildningen mer öppen och relevant för behoven på arbetsmarknaden och i samhället. Man bör särskilt uppmärksamma bildandet av partnerskap mellan utbildningsvärlden och näringslivet.    Investering snivån per elev har ökat sedan 2000 på alla utbildningsnivåer. Emellertid har ökningen av utgifter per student inom högre utbildning varit långsammare än på annat håll. EU:s medlemsstater bör investera i genomsnitt över 10 000 euro mer per högskolestudent per år för att komma upp till USA:s  nivåer (nästan 200 miljarder euro mer per år). Skillnaden beror huvudsakligen på nivån på privata investeringar i högskolor i USA.    Vad händer nu ?   Den gemensamma rapporten läggs fram för rådet (utbildning) den 26 november 2009, för att sedan formellt antas av rådet (utbildning) i februari 2010. Dess viktigaste budskap kommer att tas med i debatten vid Europeiska rådets vårmöte 2010 om EU:s framtida strategi för tillväxt och sysselsättning.  Mer information :     MEMO/09/520   : Vanliga frågor: Rapportering om framstegen i genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” Europeiska kommissionen: Progress towards the Lisbon objectives in education and training - Indicators and benchmarks, 2009 års rapport:   http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc1951_en.htm   Rådets och kommissionens gemensamma rapport om genomförandet av arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”    http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc1532_en.htm     Broschyr : 5 education benchmarks for Europe [med uppgifter för varje land]:    http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc/benchmarks_en.pdf   Europeiska kommissionen: European strategy and co-operation in education and training:   http://ec.europa.eu/education/lifelong-learning-policy/doc28_en.htm